View allAll Photos Tagged DIRA
Garoa eta Kresala dira Txomin Agirrek XX. lehen laurdenean idatzitako eleberri klasikoak.
Garoa,gipuzkeraz idatzia, nekazaritza munduan girotzen da. Kresalak, bizkaieraz idatzita, itsasoko bizimodua erakusten digu.
Garoa = helecho. Kresala = salitre. "Kresal usaina" hace referencia al olor profundo que emana y emite el mar.
Garoa y Kresala son dos novelas clásicas escritas por Txomin Agirre en el primer cuarto del XX.
Garoa está escrito en el dialecto guipuzkoano, y refleja el mundo rural.
Kresala, sin embargo, escrito en vizcaíno, refleja la vida del entorno marino.
Landako Elkartegian elkartu dira maiatzeko udal hauteskundeetan EAJ-PNVren izenean aurkeztu direnak aurkezteko. Igor Agirre (Mallabia), Andoni Agirrebeitia (Amorebieta-Etxano), Erramun Osa (Garai), Iñaki Totorikaguena (Iurreta), Jol Gisasola (Ermua), Alberto Arancibia (Zaldibar), Eneko Etxebarria (Abadiño), Gorka Garate (Atxondo), Beñat Gorospe (Otxandio), Roland Isoird (Berriz), Joseba Mujika (Elorrio), Oskar Zarrabeitia (Izurtza), Julen Uribelarrea (Mañaria) eta Aitziber Irigoras (Durango) izan dira aukeratuak, bakoitza bere herriko alkatetzarako. Itxaso Atutxa eta Unai Rementeria han izan dira.
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
Landako Elkartegian elkartu dira maiatzeko udal hauteskundeetan EAJ-PNVren izenean aurkeztu direnak aurkezteko. Igor Agirre (Mallabia), Andoni Agirrebeitia (Amorebieta-Etxano), Erramun Osa (Garai), Iñaki Totorikaguena (Iurreta), Jol Gisasola (Ermua), Alberto Arancibia (Zaldibar), Eneko Etxebarria (Abadiño), Gorka Garate (Atxondo), Beñat Gorospe (Otxandio), Roland Isoird (Berriz), Joseba Mujika (Elorrio), Oskar Zarrabeitia (Izurtza), Julen Uribelarrea (Mañaria) eta Aitziber Irigoras (Durango) izan dira aukeratuak, bakoitza bere herriko alkatetzarako. Itxaso Atutxa, Ana Otadui eta Unai Rementeria han izan dira.
TIRADENTES/MG - 24.01.2015 - 18ª MOSTRA DE CINEMA DE TIRADENTES. Descrição: Seminário Debate - Tema: O Percurso de Dira Paes. Convidados: Cláudio Assis, Dira Paes, Guilherme Coelho, Rosemberg Cariry. Mediador: Pedro Maciel Guimarães. Local: Cine-Teatro SESI © Biel Machado/Universo Producao
Landako Elkartegian elkartu dira maiatzeko udal hauteskundeetan EAJ-PNVren izenean aurkeztu direnak aurkezteko. Igor Agirre (Mallabia), Andoni Agirrebeitia (Amorebieta-Etxano), Erramun Osa (Garai), Iñaki Totorikaguena (Iurreta), Jol Gisasola (Ermua), Alberto Arancibia (Zaldibar), Eneko Etxebarria (Abadiño), Gorka Garate (Atxondo), Beñat Gorospe (Otxandio), Roland Isoird (Berriz), Joseba Mujika (Elorrio), Oskar Zarrabeitia (Izurtza), Julen Uribelarrea (Mañaria) eta Aitziber Irigoras (Durango) izan dira aukeratuak, bakoitza bere herriko alkatetzarako. Itxaso Atutxa eta Unai Rementeria han izan dira.
Euskal Herriko beste muturretik eskainitako bertso batzuk. Lauaxetarenak dira, eta Amayur Gaztelu Baltza dute izenburu:
Amayur gaztelu baltz ori -berreun gudari oso sumin- zaintzen zaituben zaldun onak. Naparra-aldez egin dabe zin.
Izkillu gorriz zenbat gaste bildur bako menditar lerden. Eta orreik Yatsu jaun orreik, jabier-eko zaldun guren.
Ikurrin bat —kate ta lili- torre goitijan zabal dago. Bera salduko daun semerik mendi onetan ezta jayo.
Amayurgo ate-zain orrek zidar-turutaz oyu egik. Baztan ibarran zenbat etsai arrotz gabe ez dago mendirik!
Esiturik Amayur dauko Mirandako konde espaiñarrak orreik bai burnizko janzkijak ta urrezko ezpata sagarrak!
Bererekin dator, bai berekin, Lerin-go esto orren semia. Txakur txarrak jango al abe erri-bako zaldun dongia.
Goiko aldetik asten dira, asten dira subaga-otsez. Horma-kontretan zenbat zurgu, eta gezi zorrotzak airez!
Baña torrean zabal dabil ikurrin bat, -kate ta lili- nork zapaldu este dagikez berreun gudari orok zoli.
Amayurko gaztelu baltza -iausi yatzuz torre goitijak- Baña arrotza etzadi geldu napar-seme dira gustijak.
Arresi gorri zubi ausi, -zein gitxi diran zaldun oiek- Erijo samurño zakije aberri-min baitabiltz eureik.
Mirandako konde gaizto orrek jo egixuz zidar-turutak ikurrin bat —kate ta lili-, eztau laztanduko axeak.
Berreun gudari oso sumin gaztelu-pian dagoz illik. Ordutik ona —zenbat laño- Naparruan ezta aberririk.
TIRADENTES/MG - 24.01.2015 - 18ª MOSTRA DE CINEMA DE TIRADENTES. Descrição: Seminário Debate - Tema: O Percurso de Dira Paes. Convidados: Cláudio Assis, Dira Paes, Guilherme Coelho, Rosemberg Cariry. Mediador: Pedro Maciel Guimarães. Local: Cine-Teatro SESI © Biel Machado/Universo Producao
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
FESTIVAL DO RIO 2015 - 07 DE OUTUBRO DE 2015 - CINÉPOLIS LAGOON - PREMIERE BRASIL: COMPETIÇÃO LONGA FICÇÃO - FILME: ÓRFÃOS DO ELDORADO - FOTO: CIADAFOTO
Ramiro González diputatu nagusia eta Pilar Garcia de Salazar diputatu nagusiordea Michelinek Araian duen logistika gune handituaren inaugurazioan izan dira / El Diputado General, Ramiro González, Y la Teniente Diputado General, Pilar García de Salazar, han asistido a la inauguración de la ampliación de centro logístico de Michelin en Araia.
2016.03.04
Hasi dira dagoeneko kirola, kultura eta dibertsioa euskaraz uztartzen dituzten udalekuak eta campusak.
Photography by : Fid Fathir
©fidfathir photography
All images on this site are under the ownership & copyright of fidfathir photography .No photograph may be reproduced, copied, stored, manipulated, or used whole or in part of a derivative work, without permission from the owner. All rights reserved.
Aupa,
Korreo honen bitartez datorren asteazkenean, *Otsailak 17, Galdakaoko
Herriko Tabernan*, arratsaldeko 19.45etan izango dugun *ABIAN prozesoaren
AURKEZPENERA GONBIDATU nahi zaitugu*.
Hortxe, prozesoaren azalpen orokorra, baita Galdakaon egindako lehenengo
fasearen azalpena ere, mahaigaineratu nahi dugu. Non eta noiz izango dira
Galdakao mailan egingo diren debateak, zein izango den horien metodologia...
Abian dokumento nazionala bidaltzen dizugu, baita Galdakaoko mailan eginiko
bilduma, konbokatorioarekin batera.
Bestalde, kontuan izan www.ezkerabertzalea.info web orrian informazio
guztia topatu eta deskargatu dezakegula; txostena, eranskinak...
ANIMATU TA PARTE HARTU EZKER ABERTZALEAREN PROZESO GARRANTZITSU HONETAN.
Gero arte!
*Aupa,*
*mediante este correo te invitamos a participar en la PRESENTACIÓN DEL
PROCESO ABIANque vamos a realizar el 17 de febrero a las 19.45 horas en la
Herriko Taberna.*
*Durante la presentación queremos compartir contigo la presentación general
del proceso y todo lo correspondiente a la primera fase del proceso en
Galdakao. Además, daremos cuenta cuándo y dónde serán los debates en
Galdakao, qué metodología seguiremos...*
*Junto a este correo te enviamos el documento nacional Abian y la
recopilación realizada en Galdakao.*
*Por otra parte, ten en cuenta que puedas consultar y descargar toda la
información referente al proceso en www.ezkerabertzalea.info
.*
*ANIMATE Y PARTICIPA!!!*
*www.sortu.net *
*sortu.galdakao@gmail.com *
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
Sinónimo: Abutilon vexilarium E. Morren. Arbusto perennifolio o semiperennifolio, trepador. Ramas delgadas y débiles. Hojas pequeñas, alternas, ovoides u oblongas, acuminadas, de margen dentado. Flores péndulas y solitarias, con el cáliz inflado y soldado, de color rojo, los pétalos espatulados y de color amarilloy estriados de rojo en la base, estambres formando un tubo de color malva. Especie nativa de Brasil. En Iturraran se encuentra en las zonas 3 y 6, la especie y el cultivar `Variegatum`.
Sinonimoa: Abutilon vexillarium E. Morren. Zuhaixka hosto iraunkorra edo hosto erdi-iraunkorra, igokaria. Adarrak meheak eta ahulak. Hostoak txikiak dira, txandakatuak, oboideak edo luzangak, akuminatuak, ertza horzduna. Loreak zintzilikariak eta bakartiak dira, kaliza puztua eta bat egina dutenak, kolore gorrikoa, espatula itxurako petaloak, hori kolorekoak eta gorriz ildaxkatuak oinean, lorezilek malba koloreko hodia moldatzen dute. Espeziearen jatorria: Brasil. Iturraranen 3. eta 6. gunean dago, bai espeziea eta bai `Variegatum` forma landua ere.
Synonyme : Abutilon vexillarium E. Morren. Arbuste à feuillage persistant ou semi-persistant, grimpant. Branches minces et faibles. Feuilles petites, alternées, ovoïdes ou oblongues, acuminées, à bord dentelé. Fleurs pendules et solitaires, avec le calice gonflé et soudé, de couleur rouge, les pétales en spatule et de couleur jaune et striés de rouge à la base, étamines formant un tube de couleur mauve. Espèce originaire du Brésil. On trouve à Iturraran dans les zones 3 et 6, l'espèce et la culture `Variegatum`.
Synonym: Abutilon vexilarrium E. Morren. Evergreen or semi-evergreen shrub, creeper. Branches thin and weak. Leaves small, alternate, ovoid or oblong, acuminate, margin dentate. Flowers pendulous and solitary, with the calyx inflated and fused, red in colour, the petals spatulate and yellow in colour striated in red at the base, stamens forming a mauve-coloured tube. Species native to Brazil. In Iturraran the species and the cultivar 'Variegatum' are found in Zones 3 and 6.
Arbustos o árboles perennifolios de hasta 25 m de alto. Corteza gruesa, pardo grisácea, que se desprende en escamas, ramillas cubiertas de tomento pardo claro. Hojas oblongas, acuminadas, planas o ligeramente cóncavas, de 2-7 cm de largo por 1 a 3,5 cm de ancho, gruesas, coriáceas, base de obtusa a redondeada, márgenes a menudo ligeramente revolutos, enteros o regularmente dentados, cada diente terminado en una punta espinosa o mucronada, ápice agudo u obtuso, haz verde amarillento, con pelos estrellados, envés de glabrescente a pubescente, peciolo de 3-14 mm de largo. Bellotas solitarias o en parejas, ovoides, de 15-30 mm de largo por 10-20 mm de ancho, cúpula de 15-40 mm de ancho. Especie nativa de Arizona, California, Nevada y Nuevo Méjico en Estados Unidos y Baja California y Chihuahua en Méjico. En Iturraran se encuentra en la zona 3.
Zuhaixka edo zuhaitz hostoiraunkorra, 25 m-koa, gehienez. Azal lodia, arre-grisaxka, ezkatatan zatitzen dena, adaxkak ilupa arre argiz estaliak dira. Hosto oblongoak, akuminatuak, leunak edo pixka bat ahurrak, 2-7 cm-ko luzera eta 1 eta 3,5 cm arteko zabalerakoak, lodiak, koriazeoak, oinarria kamutsa edo biribildua, ertzak askotan pixka bat errebolutuak, koskagabeak edo erregularki horzdunak, hortz bakoitza punta arantzadunean edo mukroidunean amaitua, apex zorrotza edo kamutsa, gainaldea berde-horixka, izar formako ileekin, azpialdea glabroa edo ilaunduna, 3-14 mm-ko luzera duen pezioloa. Ezkurrak banaka edo binaka, oboideak, 15-30 mm-ko luzera eta 10-20 mm-ko zabalerakoak, kupula 15-40 mm-ko zabalerakoa. Espeziearen jatorrizko eremuak: Estatu Batuetan, Arizona, Kalifornia, Nevada eta Mexiko Berria; eta Mexikon, Kalifornia Beherea eta Chihuahua. Iturraranen, 3. zonan dago.
Arbustes ou arbres pérennes pouvant atteindre 25 m de haut. Écorce épaisse, brune grisâtre, qui se détache en écailles, branchettes recouvertes de tomentum brun clair. Feuilles oblongues, acuminées, plates ou légèrement concaves, de 2-7 cm de long, sur 1 à 3,5 cm de large, épaisses, coriacées, base d'obtuse à arrondie, bords souvent légèrement révolus, entiers ou régulièrement dentés, chaque dent terminée par une pointe épineuse ou mucronée, sommet aiguë ou obtus, adaxial vert jaunâtre, avec des poils en étoile, abaxial de glabre à pubescent, pétiole de 3-14 mm de long. Glands solitaires ou en couples, ovoïdes, de 15-30 mm de long sur 10-20 mm de large, cupule de 15-40 mm de large. Espèce originaire de l'Arizona, de Californie, du Nevada et du Nouveau Mexique aux États-Unis et en Basse Californie et Chihuahua au Mexique. Ils se trouvent dans la zone 3 à Iturraran.
Evergreen trees or bushes up to 25 m in height. Thick, greyish dun bark, that comes off in scales; twigs covered with bright dun tomentum. Oblong, acuminate, flat or slightly concave, 2-7 cm long by 1 to 3.5 cm wide, thick, coriaceous leaves; base ranges from obtuse to rounded, margins often slightly revolute, entire or regularly serrate, each tooth ends in a prickly or mucronate point, acute or obtuse apex, yellowish green upper side, with star-shaped hairs, underside is from glabrescent to pubescent, 3-14 mm long petiole. Acorns on their own or in pairs, ovoid, 15-30 mm long by 10-20 mm wide; 15-40 mm wide cupule. Species native to Arizona, California, Nevada and New Mexico in the USA and Baja California and Chihuahua in Mexico. In Iturraran it can be found in zone 3.
@charlescreaturecabinet [Dira Arduinna & Huffy Grinchie] 💚 #brettsfaebruaryartchallenge2022 #changeling
•
•
•
•
#faerie #charlescreaturecabinet #cccbjd #ccc #diradeerling #gelfling #dira_arduinna #tinymicrobjd #huffy_grinchie #anthropomorphic #balljointeddoll #fantasybjd #creaturebjd #limitedition #charlesgrimbergstephan #woodling #moriko #designer_sculptor #artistbjd #bjdartist #cabinetofwonders #collectibles #dutchbjd #dollsofinstagram #glowinthedark #folklore #DiraDinsdag #whisperingwoodlingwoods
💚
CCC DIRA Arduinna | 14,5 cm Tiny BJD | Gelfling x Bambi anthro | Ball-Jointed Doll | Deerling ~OOAK choco tan
💚
CCC HUFFY Grinchie | 40mm Micro BJD | HAPPYNOSE Hedgeling Faerie | Ball-Jointed Doll | lil' pOtbellie ~OOAK green GID
💚
Handmade mohair wig WeeDollyWears | US
Handmade outfit Linda's Lin Murasaki Design | NL
Handmade tree trunk/tiny hanging pod Murjani Kusumobroto | NL
💚
Photo @charlescreaturecabinet | Rotterdam NL
💚
BJD design/sculpt TM & Copyright © 2008 | Charles Grimberg-Stephan | Charles' Creature Cabinet | All Rights Reserved.
Landako Elkartegian elkartu dira maiatzeko udal hauteskundeetan EAJ-PNVren izenean aurkeztu direnak aurkezteko. Igor Agirre (Mallabia), Andoni Agirrebeitia (Amorebieta-Etxano), Erramun Osa (Garai), Iñaki Totorikaguena (Iurreta), Jol Gisasola (Ermua), Alberto Arancibia (Zaldibar), Eneko Etxebarria (Abadiño), Gorka Garate (Atxondo), Beñat Gorospe (Otxandio), Roland Isoird (Berriz), Joseba Mujika (Elorrio), Oskar Zarrabeitia (Izurtza), Julen Uribelarrea (Mañaria) eta Aitziber Irigoras (Durango) izan dira aukeratuak, bakoitza bere herriko alkatetzarako. Itxaso Atutxa eta Unai Rementeria han izan dira.
Iruñeko Topaketak 72-22 memoria artistikoko proiektua. 2023ko urriaren 3-20ra Baluarten egindako erakusketa non dialdiaren bost proiektu irabazleak erakutsi dira. Rocio Wittiben "Ciudad Deriva"; Aizpea De Atxaren "Al Sol / Eguzkitan"
; Joseba Torreren "Estudio sonoro de tiempo, espacio y materia" eta Juan José Eslavaren "Tanta i intzi tanta" proiektuekin batera.
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
AGORAren lehen lopaketa / Primer encuentro de AGORA
Lurraldeko 300 agente Agora proiektura gehitu dira Arabako ekimenak bultzatzeko / Cerca de 300 agentes del territorio se suman a ÁGORA para crear iniciativas que relancen Álava
2016.01.22
Debatik Itziarrerako bide hasieran dagoen behatokia. Zezenaren brontzezko figura. Deba, Gipuzkoa. Uztaila 2007.
Hemen duzu kartelaren testua euskaratuta
Higiene eta segurtasunagatik etxeko animaliak ezin dira sartu.
Landako Elkartegian elkartu dira maiatzeko udal hauteskundeetan EAJ-PNVren izenean aurkeztu direnak aurkezteko. Igor Agirre (Mallabia), Andoni Agirrebeitia (Amorebieta-Etxano), Erramun Osa (Garai), Iñaki Totorikaguena (Iurreta), Jol Gisasola (Ermua), Alberto Arancibia (Zaldibar), Eneko Etxebarria (Abadiño), Gorka Garate (Atxondo), Beñat Gorospe (Otxandio), Roland Isoird (Berriz), Joseba Mujika (Elorrio), Oskar Zarrabeitia (Izurtza), Julen Uribelarrea (Mañaria) eta Aitziber Irigoras (Durango) izan dira aukeratuak, bakoitza bere herriko alkatetzarako. Itxaso Atutxa eta Unai Rementeria han izan dira.
Orexako festak apirileko azken asteburuan izango dira. Hona hemen programa. Denak gonbidatuta zaudete!!!
APIRILAK 28 OSTIRALA
20.00 Oilarraren jeitsiera
Ondoren poteo herrikoia
Toloxa eta Bull dultzaineroekin
21.30 Afari merienda
23.00 Orexako I futbol torneoa
APIRILAK 29 LARUNBATA
16.30 Antzerkia haurrentzat
Ondoren merienda
21.00 Herri afaria
Ondoren erromeria: Astiazaran anaiak eta Juan Mari Beltran
Ondoren disko festa DJ Bullekin
Batzuri zopa
Kalejira, Izaro eta bere lagunekin
APIRILAK 30 IGANDEA
18.00 Pilota jaialdia
20.00 Sagardo probaketa
21.00 Bertsolariak: Sebastián Lizaso eta Jesús Mari Iraza
22.00 Disko festa: DJ Bull
MAIATZAK 3 SANTA KUTZ EGUNA
14.00 Pintxo lehiaketa eta dastaketa
18.00 Pilota partidua: Odei Iturrioz Erico selekzioaren contra, apustua herritarren artean
19.00 Oilarraren igoera
Mugimendu feministen eta bizirik atera diren biktima izandako emakumeen borrokari esker, gizarteak gaur egun antzeman daitezkeen (kolpeak beti izan dira ikusteko modukoak) eta gaitzets daitezkeen indarkeriaren agerbide batzuk ezagutzea izan du.
Nolanahi ere den, indarkeriazko agerbide nabarmenenak indarkeriatzat hartzen diren arren, badira beste harreman-bide eta jokabide batzuk, guztiz arrunt bilakatu direnak, eta indarkeriazko egintzatzat sailkatzen dituzgunean, harridura, haserrea edo kritika eragiten dute. Indarkeria ikusezinaz edo mikromatxismoez ari gara, eta ez deritze horrela txikiak direlako, egunerokoak eta ikusezinak direlako baizik.
Sabino Arana Fundazioak antolatutako hitzaldi horretan, Norma Vázquez psikologoak mikromatxismoak zergatik ezartzen diren eta horiek aitortzeak zer ondorio dakartzan azalduko digu eta, bide batez, eta horiek desagerraraztearen garrantziaz jardungo du.
Azken 24 urteotan Bilbon bizi izan den Norma Vázquez mexikarra da jatorriz, eta duela 40 urte hasi zen feminismoan eta emakumek piratzen duten indarkeriaren aurka borrokatzen. Hainbat taldetan ibili da, hala nola CIDHAL (Latinoamerikako lehen zentro feminista), Mujeres en Acción Sindical eta Mexikoko Barruti Federaleko Koordinadora Feministan.
1992 eta 1998 urteen artean, ‘Las Dignas’ elkarte feministako kide izan zen El Salvador herrialdean. Bilbon, Sortzen aholkularitza-etxea sortu zuen, hau da, indarkeria matxistaren aztertzen eta horren aurka jarduten aditua den eta emakumeen ahalduntzea bultzatzen duen zerbitzu espezializatua.
Vázquezen aztergai nagusia emakumeek pairatzen duten indarkeria da, eta horren inguruan ikertu du, prestakuntza eskaini eta aholkularitza eman die erakunde batzuei.
Los movimientos feministas y las mujeres víctimas-supervivientes han permitido con su lucha que la sociedad pueda ver algunas de las manifestaciones de la violencia que hoy pueden ser no solo reconocibles (un golpe siempre ha sido visible) sino condenables.
Sin embargo, mientras las formas más visibles son ya reconocidas y nombradas como violencia, hay otros mecanismos de relación y comportamiento que se han normalizado y que cuando se nombran como violencia suscitan sorpresa, indignación o crítica. Hablamos de violencia invisibilizada o micromachismos, que no lo son porque sean pequeños, sino porque son cotidianos e invisibles.
En la conferencia, organizada por Sabino Arana Fundazioa, Norma Vázquez analizará por qué se naturalizan los micromachismos, qué consecuencias tiene reconocerlos y por qué la importancia de erradicarlos.
Afincada en Bilbao desde hace 24 años, Norma Vázquez es originaria de México, donde hace ya 40 años se inició en el feminismo y contra la violencia hacia las mujeres. Ha militado en distintos grupos como CIDHAL (primer centro feminista en América Latina), Mujeres en Acción Sindical y la Coordinadora Feminista del Distrito Federal de México.
Entre 1992 y 1998 formó parte de la asociación feminista ‘Las Dignas’ en El Salvador. En Bilbao creó Sortzen Consultoria, especializada en el análisis y actuación contra la violencia machista y el impulso del empoderamiento de las mujeres.
Su principal tema de estudio es la violencia contra las mujeres, en torno al cual ha investigado, formado y asesorado a distintas entidades.
TIRADENTES/MG - 24.01.2015 - 18ª MOSTRA DE CINEMA DE TIRADENTES. Descrição: Seminário Debate - Tema: O Percurso de Dira Paes. Convidados: Cláudio Assis, Dira Paes, Guilherme Coelho, Rosemberg Cariry. Mediador: Pedro Maciel Guimarães. Local: Cine-Teatro SESI © Biel Machado/Universo Producao
San Prudentzio danborradak eta herri agerraldiak dira, zortzikoak eta erretretak, txistua eta danbolina, oroitzapena, batez ere Armentiako santu arabarrarena.
San Prudencio es tamborradas y manifestaciones populares, zortzikos y retretas, txistu y tamboril, recuerdo, sobre todo al santo alavés de Armentia.
Perretxikos y caracoles. San Prudentzioko Jaiak Arabako Lurraldeen Zaindaria. 28-abril 1980 (programa) / (Programa de) Fiestas de San Prudencio patrón de las tierras de Álava. 28 abril 1980. Vitoria-Gasteiz: Arabako Foru Aldundia / Diputación Foral de Álava, 1980.
Dantzak Armentian. 1964ko apirilaren 28a.
Danzas en Armentia. 28 de abril de 1964.
Santiago Arina y Albizu. LFM-417_6(5)
Zelulosa triazetatoa. Zilarrezko bromuroa gelatinatan. Triacetato de celulosa. Bromuro de plata en gelatina. 2,4x3,6 cm