Katarina kyrka, Södermalm, Stockholm
Katarina kyrka (Church of Catherine) is one of the major churches in central Stockholm, Sweden. The original building was constructed 1656–1695. It has been rebuilt twice after being destroyed by fires, the second time during the 1990s.
Construction of the church started during the reign of Charles X of Sweden, and the church is named after Princess Catherine, mother of the king, wife of John Casimir, Palsgrave of Pfalz-Zweibrücken and half-sister of Gustavus Adolphus. The original architect was Jean de la Vallée. The construction was severely delayed due to shortage of funds.
In 1723 the church, together with half of the buildings in the parish, was completely destroyed in a major fire. Rebuilding started almost immediately, under supervision of Göran Josua Adelcrantz, the city architect, who designed a larger, octagonal tower.
May 17, 1990, the church burned down again. Almost nothing but the external walls remained. Architect Ove Hidemark was responsible for rebuilding the church, which was reopened in 1995. The new organ was built by J. L. van den Heuvel Orgelbouw in the Netherlands.
Several famous Swedes are buried in the cemetery surrounding the church, most notably the assassinated Foreign Minister Anna Lindh. Nationally popular Dutch-Swedish singer Cornelis Vreeswijk is another example.
________________________________________
Katarina kyrka är en kyrkobyggnad vid Högbergsgatan 15 på östra Södermalm i Stockholm. Den är församlingskyrka i Katarina församling i Stockholms stift. Den stod klar första gången 1695, men har sedan dess drabbats av två bränder. Efter den senaste branden 1990 återinvigdes kyrkan 1995. Kyrkan har fått sitt namn efter prinsessan Katarina, Karl X Gustavs mor. Katarina kyrka syns längs hela Drottninggatan och är därmed ett viktigt inslag i Stockholms stadsbild. Katarina kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturminneslagen.
Katarina kyrka uppfördes under åren 1656-95 efter arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Han valde en grekisk korsplan med tornet centralt i mitten. Katarina kyrka blev därmed den första centralkyrkan i Sverige. Redan grundläggningsåret 1656 hölls en första gudstjänst under ett provisoriskt tak. Bygget hade pågått, med flera avbrott, i hela 39 år.
Den 1 maj 1723 förstördes kyrkan, tillsammans med en stor del av bebyggelsen i området, i en brand. Arkitekt Göran Josuae Adelcrantz fick i uppgift att återuppbygga kyrkan, och kyrkan fick nu det åttkantiga tornet. Den återuppbyggda kyrkan invigdes den 18 oktober 1724. Kyrkans fasader som tidigare varit rödmålade med vita inslag avfärgas 1784 i gult med grå inslag, det är fortfarande dagens färgsättning. 1891–92 inreddes kyrkan med nya öppna bänkar, ritade av arkitekten Carl Möller, dessutom utfördes dekormålning på väggar och valv enligt Agi Lindegrens förslag. Dessa övermålades igen i samband med renoveringen 1952-1954.
Natten till den 17 maj 1990 brann Katarina kyrka för andra gången. Kyrktornet störtade samman och gick genom kyrkvalvet. Kvar fanns i stort sett bara kyrkans ytterväggar, men man lyckades att rädda värdefulla textilier och kyrksilvret.
En utredning om brandorsaken lyckades inte komma till något säkert svar, men kom fram till att det sannolikt hade legat och pyrt mellan taklagen i minst ett dygn innan branden flammade upp. Trots att kyrkan var väl försäkrad krävdes omfattande insamlingar och för detta bildades Stiftelsen Rädda Katarina. Kyrkan byggdes upp igen; det gjordes klart att inga moderna byggmaterial skulle användas. Som arkitekt för återuppbyggnaden utsågs slottsarkitekt Ove Hidemark.
Vid rekonstruktionen av byggnaden användes bland annat 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format från Bältarbo tegelbruk, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst färgat antikglas och 5 000 m² kopparplåt.[1] År 1995 kunde kyrkan återinvigas av biskop Henrik Svenungsson.
Nuvarande altaruppsatsen består av en Golgatascen, gjord av skulptören Liss Eriksson och textilkonstnärinnan Kajsa Melanton: "Närvaro genom frånvaro". Man kan se korset, svepningen och törnekronan. Kyrkan står på Katarinaberget där offren från Stockholms blodbad brändes, och det anses vila en förbannelse över platsen. Enligt en sägen skall kyrktornet rasa två gånger, vilket det också har gjort.
Katarina kyrka, Södermalm, Stockholm
Katarina kyrka (Church of Catherine) is one of the major churches in central Stockholm, Sweden. The original building was constructed 1656–1695. It has been rebuilt twice after being destroyed by fires, the second time during the 1990s.
Construction of the church started during the reign of Charles X of Sweden, and the church is named after Princess Catherine, mother of the king, wife of John Casimir, Palsgrave of Pfalz-Zweibrücken and half-sister of Gustavus Adolphus. The original architect was Jean de la Vallée. The construction was severely delayed due to shortage of funds.
In 1723 the church, together with half of the buildings in the parish, was completely destroyed in a major fire. Rebuilding started almost immediately, under supervision of Göran Josua Adelcrantz, the city architect, who designed a larger, octagonal tower.
May 17, 1990, the church burned down again. Almost nothing but the external walls remained. Architect Ove Hidemark was responsible for rebuilding the church, which was reopened in 1995. The new organ was built by J. L. van den Heuvel Orgelbouw in the Netherlands.
Several famous Swedes are buried in the cemetery surrounding the church, most notably the assassinated Foreign Minister Anna Lindh. Nationally popular Dutch-Swedish singer Cornelis Vreeswijk is another example.
________________________________________
Katarina kyrka är en kyrkobyggnad vid Högbergsgatan 15 på östra Södermalm i Stockholm. Den är församlingskyrka i Katarina församling i Stockholms stift. Den stod klar första gången 1695, men har sedan dess drabbats av två bränder. Efter den senaste branden 1990 återinvigdes kyrkan 1995. Kyrkan har fått sitt namn efter prinsessan Katarina, Karl X Gustavs mor. Katarina kyrka syns längs hela Drottninggatan och är därmed ett viktigt inslag i Stockholms stadsbild. Katarina kyrka är en av 43 kyrkor i Stockholms stad, som är särskilt skyddade enligt kulturminneslagen.
Katarina kyrka uppfördes under åren 1656-95 efter arkitekten Jean de la Vallées ritningar. Han valde en grekisk korsplan med tornet centralt i mitten. Katarina kyrka blev därmed den första centralkyrkan i Sverige. Redan grundläggningsåret 1656 hölls en första gudstjänst under ett provisoriskt tak. Bygget hade pågått, med flera avbrott, i hela 39 år.
Den 1 maj 1723 förstördes kyrkan, tillsammans med en stor del av bebyggelsen i området, i en brand. Arkitekt Göran Josuae Adelcrantz fick i uppgift att återuppbygga kyrkan, och kyrkan fick nu det åttkantiga tornet. Den återuppbyggda kyrkan invigdes den 18 oktober 1724. Kyrkans fasader som tidigare varit rödmålade med vita inslag avfärgas 1784 i gult med grå inslag, det är fortfarande dagens färgsättning. 1891–92 inreddes kyrkan med nya öppna bänkar, ritade av arkitekten Carl Möller, dessutom utfördes dekormålning på väggar och valv enligt Agi Lindegrens förslag. Dessa övermålades igen i samband med renoveringen 1952-1954.
Natten till den 17 maj 1990 brann Katarina kyrka för andra gången. Kyrktornet störtade samman och gick genom kyrkvalvet. Kvar fanns i stort sett bara kyrkans ytterväggar, men man lyckades att rädda värdefulla textilier och kyrksilvret.
En utredning om brandorsaken lyckades inte komma till något säkert svar, men kom fram till att det sannolikt hade legat och pyrt mellan taklagen i minst ett dygn innan branden flammade upp. Trots att kyrkan var väl försäkrad krävdes omfattande insamlingar och för detta bildades Stiftelsen Rädda Katarina. Kyrkan byggdes upp igen; det gjordes klart att inga moderna byggmaterial skulle användas. Som arkitekt för återuppbyggnaden utsågs slottsarkitekt Ove Hidemark.
Vid rekonstruktionen av byggnaden användes bland annat 52 000 handsmidda spikar, 120 000 stortegel av gammalt format från Bältarbo tegelbruk, 5½ ton björknäver, 1 600 rutor med munblåst färgat antikglas och 5 000 m² kopparplåt.[1] År 1995 kunde kyrkan återinvigas av biskop Henrik Svenungsson.
Nuvarande altaruppsatsen består av en Golgatascen, gjord av skulptören Liss Eriksson och textilkonstnärinnan Kajsa Melanton: "Närvaro genom frånvaro". Man kan se korset, svepningen och törnekronan. Kyrkan står på Katarinaberget där offren från Stockholms blodbad brändes, och det anses vila en förbannelse över platsen. Enligt en sägen skall kyrktornet rasa två gånger, vilket det också har gjort.