MatildaEricsson
modul_3
Reflektion modul 3
Den senaste utgåvan av Kejsarn av Portugallien hade ett modernt och minimalistiskt omslag (www.adlibris.com/se/bok/kejsaren-av-portugallien-97891886...). Jag funderade mycket på om jag skulle fortsätta på det spåret eller gå vidare till något annat. I och med ett modernt, ganska enkelt omslag tror jag att en lite yngre målgrupp attraheras. Jag bestämde mig för att det var främst en ganska ung målgrupp jag ville locka eftersom jag tänker mig att en äldre generation redan har läst boken. Jag tror att ett enkelt, ganska modernt omslag kommer att locka en yngre målgrupp men i och med att bokens titel tar upp stor plats får man snabbt reda på vad boken heter och en äldre målgrupp identifierar den (jag tänker mig att många redan har läst den) men eftersom den inte liknar de utgåvor de tidigare läst finns en chans att även de köper boken.
Jag valde att inte använda mig av ett fotografi för att jag trodde att omslaget lätt hade blivit tråkigt då, och för att boken antagligen bara hade blivit en i mängden i bokhandeln. Jag är ganska van vid att arbeta med fotografier så konsekvensen av att inte välja ett fotografi resulterade i att uppgiften blev en större utmaning för mig, i och med att jag tvingades göra något som jag inte brukar.
För att åstadkomma ett enkelt och modernt omslag valde jag att fokusera på några få detaljer som sammanfattar bokens handling och sedan måla dessa i datorn. Trädet symboliserar faderns hopp och längtan efter att hans dotter ska återvända hem. Hjärtana symboliserar såklart faderns starka kärlek till sin dotter. Slutligen valde jag att ställa en krona i trädet eftersom frånvaron av dottern och längtan efter henne gör honom galen, och han blir “kejsarn av Portugallien”.
I bilden använde jag mig av varma och glada färger för att kunden ska få en känsla av den kärlek och värme som finns i boken (Bergström 2012, s.258, s.260). Jag valde en röd, en orange och en gul som är analoga och passar bra ihop (Bergström 2012, s.262). Jag tycker att färgerna, framförallt den orangea som syns mest, är utstickande och i ögonfallande vilket jag, hoppas och tror, kan fånga kundens uppmärksamhet. För att göra boken ännu mer iögonfallande valde jag att ha bakgrunden svart som ger en bra kontrast till de varma, glada färgerna och också kan visa att boken inte bara är glad och lättsam utan även innehåller sorg och mörker.
Till titeln av boken valde jag ett ganska mjukt typsnitt, som nästan ser lite handskrivet ut, för att matcha det med bilden som också har en mjuk enkel stil. Typsnittet har tunna bokstäver och jag tyckte att det gav en intressant kontrast till trädets tjocka grenar. Jag har svårt bestämma vilken typsnittsfamilj typsnittet hör hemma i. Det saknar seriffer och borde därför hamna bland sanseriferna men det ser inte tekniskt eller konstruktionsmässigt ut (Bergström 2012, s.126). Det hör kanske hemma bland de övriga typsnittsfamiljerna men det är inte elegant skrivet som ett script men inte heller en fri stil eftersom boken beskriver fria stilar som “nästan oläsliga”, något som detta typsnitt absolut inte är (Bergström 2012, s.127).
Baksidans typsnitt, ett så kallat osynligt typsnitt, tillhör antikvorna (Bergström 2012, s.125). Jag valde det för att jag ville låta sammanfattningen av bokens handling få utrymme att “tala för sig själv” och för att det är en ganska så lång text och därför kan det bli jobbigt med ett typsnitt som är mer speciellt (Bergström 2012, s.121). Jag valde att även skriva författarens namn i detta typsnitt. Dels för att typsnittet jag använde till titeln blir svårläsligt när det är i en mindre storlek och dels för att man inte ska använda för många typsnitt (Andersson, 2013). Jag tror att det hade kunnat bli lite rörigt med ytterligare ett typsnitt i och med att omslaget är så enkelt och det är en liten yta. Jag ville inte lägga till något i onödan skulle man väl kunna säga, jag ville hålla det så rent som möjligt.
Ryggen av boken lät jag vara enkel med endast titel och författarens namn. Längst ner på både ryggen och baksidan finns det plats för förlagets logga.
Det svåraste med den här uppgiften var att komma igång och få en bra idé. Detta var min fjärde idé. De tidigare idéerna, som jag delvis påbörjade, blev jag inte nöjd med så jag tvingades hela tiden att tänka i nya banor. Detta tror jag var väldigt nyttigt för mig. Vanligtvis blir jag nöjd och fullföljer min första eller andra idé men i det här fallet fungerade inte mina tidiga idéer. Att jag fick anstränga mig mycket för att få en bra idé tror jag är en utav anledningarna till att jag blev extra nöjd med mitt resultat.
Referenser
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8. uppl. Stockholm: Carlsson.
Andersson, Mikael. 2013. Modul 3 Bildkomposition och typografi. Typografi, okt. media.hv.se/kurser/digitalgrafik-c/kursmoduler/modul-2-bi... (Hämtad 2013-10-10).
modul_3
Reflektion modul 3
Den senaste utgåvan av Kejsarn av Portugallien hade ett modernt och minimalistiskt omslag (www.adlibris.com/se/bok/kejsaren-av-portugallien-97891886...). Jag funderade mycket på om jag skulle fortsätta på det spåret eller gå vidare till något annat. I och med ett modernt, ganska enkelt omslag tror jag att en lite yngre målgrupp attraheras. Jag bestämde mig för att det var främst en ganska ung målgrupp jag ville locka eftersom jag tänker mig att en äldre generation redan har läst boken. Jag tror att ett enkelt, ganska modernt omslag kommer att locka en yngre målgrupp men i och med att bokens titel tar upp stor plats får man snabbt reda på vad boken heter och en äldre målgrupp identifierar den (jag tänker mig att många redan har läst den) men eftersom den inte liknar de utgåvor de tidigare läst finns en chans att även de köper boken.
Jag valde att inte använda mig av ett fotografi för att jag trodde att omslaget lätt hade blivit tråkigt då, och för att boken antagligen bara hade blivit en i mängden i bokhandeln. Jag är ganska van vid att arbeta med fotografier så konsekvensen av att inte välja ett fotografi resulterade i att uppgiften blev en större utmaning för mig, i och med att jag tvingades göra något som jag inte brukar.
För att åstadkomma ett enkelt och modernt omslag valde jag att fokusera på några få detaljer som sammanfattar bokens handling och sedan måla dessa i datorn. Trädet symboliserar faderns hopp och längtan efter att hans dotter ska återvända hem. Hjärtana symboliserar såklart faderns starka kärlek till sin dotter. Slutligen valde jag att ställa en krona i trädet eftersom frånvaron av dottern och längtan efter henne gör honom galen, och han blir “kejsarn av Portugallien”.
I bilden använde jag mig av varma och glada färger för att kunden ska få en känsla av den kärlek och värme som finns i boken (Bergström 2012, s.258, s.260). Jag valde en röd, en orange och en gul som är analoga och passar bra ihop (Bergström 2012, s.262). Jag tycker att färgerna, framförallt den orangea som syns mest, är utstickande och i ögonfallande vilket jag, hoppas och tror, kan fånga kundens uppmärksamhet. För att göra boken ännu mer iögonfallande valde jag att ha bakgrunden svart som ger en bra kontrast till de varma, glada färgerna och också kan visa att boken inte bara är glad och lättsam utan även innehåller sorg och mörker.
Till titeln av boken valde jag ett ganska mjukt typsnitt, som nästan ser lite handskrivet ut, för att matcha det med bilden som också har en mjuk enkel stil. Typsnittet har tunna bokstäver och jag tyckte att det gav en intressant kontrast till trädets tjocka grenar. Jag har svårt bestämma vilken typsnittsfamilj typsnittet hör hemma i. Det saknar seriffer och borde därför hamna bland sanseriferna men det ser inte tekniskt eller konstruktionsmässigt ut (Bergström 2012, s.126). Det hör kanske hemma bland de övriga typsnittsfamiljerna men det är inte elegant skrivet som ett script men inte heller en fri stil eftersom boken beskriver fria stilar som “nästan oläsliga”, något som detta typsnitt absolut inte är (Bergström 2012, s.127).
Baksidans typsnitt, ett så kallat osynligt typsnitt, tillhör antikvorna (Bergström 2012, s.125). Jag valde det för att jag ville låta sammanfattningen av bokens handling få utrymme att “tala för sig själv” och för att det är en ganska så lång text och därför kan det bli jobbigt med ett typsnitt som är mer speciellt (Bergström 2012, s.121). Jag valde att även skriva författarens namn i detta typsnitt. Dels för att typsnittet jag använde till titeln blir svårläsligt när det är i en mindre storlek och dels för att man inte ska använda för många typsnitt (Andersson, 2013). Jag tror att det hade kunnat bli lite rörigt med ytterligare ett typsnitt i och med att omslaget är så enkelt och det är en liten yta. Jag ville inte lägga till något i onödan skulle man väl kunna säga, jag ville hålla det så rent som möjligt.
Ryggen av boken lät jag vara enkel med endast titel och författarens namn. Längst ner på både ryggen och baksidan finns det plats för förlagets logga.
Det svåraste med den här uppgiften var att komma igång och få en bra idé. Detta var min fjärde idé. De tidigare idéerna, som jag delvis påbörjade, blev jag inte nöjd med så jag tvingades hela tiden att tänka i nya banor. Detta tror jag var väldigt nyttigt för mig. Vanligtvis blir jag nöjd och fullföljer min första eller andra idé men i det här fallet fungerade inte mina tidiga idéer. Att jag fick anstränga mig mycket för att få en bra idé tror jag är en utav anledningarna till att jag blev extra nöjd med mitt resultat.
Referenser
Bergström, Bo (2012). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam och profilering i vår visuella kultur. 8. uppl. Stockholm: Carlsson.
Andersson, Mikael. 2013. Modul 3 Bildkomposition och typografi. Typografi, okt. media.hv.se/kurser/digitalgrafik-c/kursmoduler/modul-2-bi... (Hämtad 2013-10-10).