Tuviis
Maktporträtt 1
Tanke:
Jag ville ha en bild som utstrålade en slags ”oåtkomlig” makt. Det enklaste sättet att göra detta var genom att låtsas som att jag var en figur av ”hög klass”. Jag anpassade mina attribut efter den rollen när jag planerade inför denna foto-session, men hade inte räknat med hur stor skillnad små subtila skillnader i mitt kroppsspråk faktiskt skulle göra när jag väl tog mina bilder. Jag kunde inte bestämma mellan två av mina fotografier, och jag valde att lägga upp dem båda, då jag tycker att de speglar makt på olika sätt.
I den här bilden påvisar min kroppshållning självsäkerhet; jag bröstet ut och står rakryggat med huvudet högt. Jag är vänd mot åskådaren vilket påvisar en slags öppenhet, men trekvartsvinkeln påvisar att jag ändå inte giver min fulla uppmärksamhet. Dessutom ser jag ner på den. Det finns liksom ingen tvekan om att jag presterar högre och därför kan jag öppna upp mig till åskådarens bemötande.
Attribut:
Min klädsel är helsvart och synligt i bilden är: en blus med blomdetaljer, en detaljerad korsett, en rosett i håret och en stor kappa som draperar mina axlar. Anledningen bakom att jag valt just svart, har att göra med hur jag har relativt ljusa drag (d.v.s. min hy, mina ögon och mitt hår) som enkelt sticker ut från det. Min hopsättning av klädesplaggen och typerna av plagg ska, i sig, agera som större symboler om den typen av person som jag framställer mig själv som. I detta fall ville jag kommunicera ståtlighet, överklass, och kanske lite mysticism; vilket svart också funkar bra till som en symbol för kraft, mörker och elegans. Mitt hår är halvt tillbakadraget för att framhäva mitt uttryck och det röda i mina hårtoppar. Värt att nämna är också sminkningen som riktar uppmärksamheten till mina ögon, samt får dem att se mer intensiva ut.
Liknande till hur jag valde svart klädsel att sticka ut mot, valde jag ett vitt backdrop så jag enklare kunde kontrollera hur mycket min siluett skulle sticka ut mot ljuset. Att kunna ha mer allmän kontroll över miljön är också varför jag också valde att fotografera i en studio.
Form:
Bilden är tagen i stående format med halvbildsutsnitt där jag, motivet, är centrerad. Det finns ett subtilt grodperspektiv, vilket framhäver en mer ”kraftfull” känsla, särskilt då jag ser ner på åskådaren. Jag ville ha stark skärpa på mitt ansikte i bilden, så jag utnyttjade en kort slutartid och kort skärpedjup för att framhäva just det. Fotot var taget i ett mörkt rum och ljuskällan kommer från strålkastare (vilket skapar det hårdare ljuset) som är riktad snett ovanför där jag står.
Bildbehandling:
Jag ville att detaljerna skulle vara lite synligare, så jag drog ner ljusstyrkan, men ökade exponeringen ganska mycket. Det största jag fick hålla koll på var att mitt ansikte inte skulle försvinna helt i ljuset och skuggorna, samtidigt som jag behöll de starka kontrasterna jag ville ha. Färgmättnaden är stark, för att verkligen låta färgerna sticka ut mot mina svarta kläder, och för att ge mitt ansikte lite mer lyster i den ljussättningen. Mycket av efterbelysningen gick åt till att tydliggöra vissa detaljer, och lägga mer uppmärksamhet på mina ögon.
Etik:
I detta sammanhang finns det inga exempel på lagar som bryts, men det finns aspekter som skulle kunna komplicera situationen.
Det är värt att ta upp mitt val att lägga ut denna bild offentligt. Då jag är fotografen som äger upphovsrätt till bilden, samt hur det är mitt ansikte som skulle kunna vara identifierbar information krävs det inget avtal över hur jag får använda bilden. Hade min skola eller lärare velat offentliggöra något som innehöll mina personuppgifter krävs det ett avtal över hur bilderna skulle få användas (GDPR).
Det skulle vara svårt att hävda att jag inte visste om att fotografering var på gång när bilden togs, då jag tydligt ser in i kameran i det här fotot och då utesluter man även omständigheterna bakom fotot, som skulle peka ut att jag anordnade och ställde upp tekniken för att fota mig själv. Men om jag hade varit omedveten om att bilden togs (av någon annan) hade bilden kunnat varit ett problem kring kränkande fotografering. Detta gäller inte om bilden används för allmänt bruk och om den tagits på offentlig plats, men vill fotografen använda den kommersiellt, eller tas på privat plats behövs det finnas en överenskommelse. Dessutom ligger inte problemet i att man inte får fotografera på privat plats, utan har mer att göra med att man inte får vistas på privat område om inte andra bestämmelser eller givet samtycke existerar, vilket i stället skulle gå in på hantering av personuppgifter, eller foto-/tillträdesförbud, snarare än kränkande fotografering.
Hade detta tagits på mig och sedan använts av någon annan för att avsiktligt sprida personuppgifter om mig som privatperson hade det kunnat vara en fråga om kränkande fotografering. Det skulle däremot kunna finnas undantag om jag vore en politisk eller annan offentlig person, då yttrande- och tryckfrihet ger folk rätten till icke-censurerad journalistik och yttrande till politiska åsikter, som annars skulle räknas som känsliga uppgifter för privatpersoner
Maktporträtt 1
Tanke:
Jag ville ha en bild som utstrålade en slags ”oåtkomlig” makt. Det enklaste sättet att göra detta var genom att låtsas som att jag var en figur av ”hög klass”. Jag anpassade mina attribut efter den rollen när jag planerade inför denna foto-session, men hade inte räknat med hur stor skillnad små subtila skillnader i mitt kroppsspråk faktiskt skulle göra när jag väl tog mina bilder. Jag kunde inte bestämma mellan två av mina fotografier, och jag valde att lägga upp dem båda, då jag tycker att de speglar makt på olika sätt.
I den här bilden påvisar min kroppshållning självsäkerhet; jag bröstet ut och står rakryggat med huvudet högt. Jag är vänd mot åskådaren vilket påvisar en slags öppenhet, men trekvartsvinkeln påvisar att jag ändå inte giver min fulla uppmärksamhet. Dessutom ser jag ner på den. Det finns liksom ingen tvekan om att jag presterar högre och därför kan jag öppna upp mig till åskådarens bemötande.
Attribut:
Min klädsel är helsvart och synligt i bilden är: en blus med blomdetaljer, en detaljerad korsett, en rosett i håret och en stor kappa som draperar mina axlar. Anledningen bakom att jag valt just svart, har att göra med hur jag har relativt ljusa drag (d.v.s. min hy, mina ögon och mitt hår) som enkelt sticker ut från det. Min hopsättning av klädesplaggen och typerna av plagg ska, i sig, agera som större symboler om den typen av person som jag framställer mig själv som. I detta fall ville jag kommunicera ståtlighet, överklass, och kanske lite mysticism; vilket svart också funkar bra till som en symbol för kraft, mörker och elegans. Mitt hår är halvt tillbakadraget för att framhäva mitt uttryck och det röda i mina hårtoppar. Värt att nämna är också sminkningen som riktar uppmärksamheten till mina ögon, samt får dem att se mer intensiva ut.
Liknande till hur jag valde svart klädsel att sticka ut mot, valde jag ett vitt backdrop så jag enklare kunde kontrollera hur mycket min siluett skulle sticka ut mot ljuset. Att kunna ha mer allmän kontroll över miljön är också varför jag också valde att fotografera i en studio.
Form:
Bilden är tagen i stående format med halvbildsutsnitt där jag, motivet, är centrerad. Det finns ett subtilt grodperspektiv, vilket framhäver en mer ”kraftfull” känsla, särskilt då jag ser ner på åskådaren. Jag ville ha stark skärpa på mitt ansikte i bilden, så jag utnyttjade en kort slutartid och kort skärpedjup för att framhäva just det. Fotot var taget i ett mörkt rum och ljuskällan kommer från strålkastare (vilket skapar det hårdare ljuset) som är riktad snett ovanför där jag står.
Bildbehandling:
Jag ville att detaljerna skulle vara lite synligare, så jag drog ner ljusstyrkan, men ökade exponeringen ganska mycket. Det största jag fick hålla koll på var att mitt ansikte inte skulle försvinna helt i ljuset och skuggorna, samtidigt som jag behöll de starka kontrasterna jag ville ha. Färgmättnaden är stark, för att verkligen låta färgerna sticka ut mot mina svarta kläder, och för att ge mitt ansikte lite mer lyster i den ljussättningen. Mycket av efterbelysningen gick åt till att tydliggöra vissa detaljer, och lägga mer uppmärksamhet på mina ögon.
Etik:
I detta sammanhang finns det inga exempel på lagar som bryts, men det finns aspekter som skulle kunna komplicera situationen.
Det är värt att ta upp mitt val att lägga ut denna bild offentligt. Då jag är fotografen som äger upphovsrätt till bilden, samt hur det är mitt ansikte som skulle kunna vara identifierbar information krävs det inget avtal över hur jag får använda bilden. Hade min skola eller lärare velat offentliggöra något som innehöll mina personuppgifter krävs det ett avtal över hur bilderna skulle få användas (GDPR).
Det skulle vara svårt att hävda att jag inte visste om att fotografering var på gång när bilden togs, då jag tydligt ser in i kameran i det här fotot och då utesluter man även omständigheterna bakom fotot, som skulle peka ut att jag anordnade och ställde upp tekniken för att fota mig själv. Men om jag hade varit omedveten om att bilden togs (av någon annan) hade bilden kunnat varit ett problem kring kränkande fotografering. Detta gäller inte om bilden används för allmänt bruk och om den tagits på offentlig plats, men vill fotografen använda den kommersiellt, eller tas på privat plats behövs det finnas en överenskommelse. Dessutom ligger inte problemet i att man inte får fotografera på privat plats, utan har mer att göra med att man inte får vistas på privat område om inte andra bestämmelser eller givet samtycke existerar, vilket i stället skulle gå in på hantering av personuppgifter, eller foto-/tillträdesförbud, snarare än kränkande fotografering.
Hade detta tagits på mig och sedan använts av någon annan för att avsiktligt sprida personuppgifter om mig som privatperson hade det kunnat vara en fråga om kränkande fotografering. Det skulle däremot kunna finnas undantag om jag vore en politisk eller annan offentlig person, då yttrande- och tryckfrihet ger folk rätten till icke-censurerad journalistik och yttrande till politiska åsikter, som annars skulle räknas som känsliga uppgifter för privatpersoner