Lau kyrka, Gotland
Lau Church (Swedish: Lau kyrka) is a medieval Lutheran church on the Swedish island of Gotland, in the Diocese of Visby.
The church of Lau dates from the early 13th century, but was possibly pre-dated by a Romanesque church on the same site. Just south of the church are also the remains of a defensive tower, dating from the 12th century and later converted into a rectory (since destroyed). Far earlier, the area around the present-day church seems to have been a place of importance as pre-Christian grave fields, several centuries older than the church, have been found both north and south of the church.
The oldest part of the church is the unusually large nave, dating from the early 13th century and Romanesque in style. The likewise grand choir dates from around 1300, and possibly more specifically from before 1288 when a short civil war on the island may have disrupted building plans. The church is one of the largest (during the 13th century the largest[1]) country churches on Gotland, situated in a relatively small parish. Scholars speculate as to why such a large church was built at the site. Some believe that the unusual size and grandeur of the church was an effect of the church being situated near the coast, close by a good natural harbour, and the parish may have benefited economically from foreign trade. Another theory is that it may have served as a church for pilgrims. Most probably however, the church may have drawn crowds as one of a few churches outside Visby where the island's Dominican friars used to preach for a crusade against Courland, Livonia and Prussia. It is known through several preserved papal letters that the popular Dominicans were explicitly asked to preach for crusades not only in Visby but also on certain places in the countryside, and scholars have concluded that Lau Church was probably one of these sites.
No major alterations have been made to the church since the Middle Ages. A thorough renovation of the church was carried out in 1958-1960.
As mentioned, the church is one of the largest medieval country churches on Gotland. It has five external portals, the most of any country church on the island. Especially the Romanesque portals of the nave are noteworthy, richly sculpted and unusually large. The church lacks a tower; it can be deducted from the way the west end of the church is built that plans to build one existed but for one reason or another it was never executed.
The interior is dominated by the high vaulted ceiling, carried by large columns with sculpted bases and capitals. On the western wall are frescoes from 1520, depicting the Last Judgement. A few remains of the original painted glass windows remain.
The church has some notable furnishings. The altarpiece, depicting the Coronation of the Virgin, is from the beginning of the 15th century but later (18th century) re-painted. The triumphal cross of the church is one of the largest in the Nordic countries, dating from the mid-13th century. The baptismal font is a work by the little-known Romanesque master sculptor Master Sigraf.
________________________________________
Lau kyrka är Gotlands största landsortskyrka. Den ligger i Lau och tillhör När-Lau församling i Visby stift.
Mest känd är den kanske för sin unika efterklang på 12 sekunder. Musikstycken har blivit specialkomponerade för att utnyttja denna efterklang i kombination med själva rummet, och kan alltså enbart uppföras i Lau kyrka. Denna efterklang har dock blivit aningen, aningen kortare då stolarna i kyrkan bytts ut till bänkrader. Varje år uppförs här bland annat kompositören Gunnar Buchts specialskrivna Musik för Lau av GotlandsMusikens symfoniska blåsorkester.
2011 byggdes en ny orgel med 12 stämmor, två manualer och pedal av orgelbyggare Tomas Svenske AB
På 1280-talet byggdes kyrkan ut med hjälp av de stora inkomster man fick genom handel med andra länder. 1805 putsades kyrkan om utvändigt och 1807 invändigt. Svarta dekorationer målades på alla kanter i valv, på pelare och vid fönsternischerna. Kyrkan fick nytt trägolv.
1958-60 gjordes den mest genomgripande förändringen av Lau kyrka som någon Gotlandskyrka genomgått på 1900-talet efter plan av arkitekt Åke Porne. Kyrkan hade då tagit stor skada av det läckande taket, något som varit problem under alla århundraden. Redan på 1600-talet finns uppgifter om att det utgick rikskollekt till Lau kyrkas tak och man fick även senare hjälp. Nu lades koppartak på kyrkan som skulle hålla tätt länge. En ny lite mindre takryttare kläddes också den med kopparplåt, något som ingen annan gotländsk kyrka har. Västgavelns övre del, som aldrig blev klar på medeltiden, murades nu upp i nock och kyrkans ojämna väggar putsades med betong.
Bredvid kyrkan ligger Kastalbacken. Här finns en stenhusruin som sannolikt tidigare varit ett försvarstorn, en så kallad kastal. Idag finns bara nedersta våningens två rum kvar, varav ett har delar av valvet i behåll. Tornet byggdes på 1100-talet till bygdens försvar, vilket visar på platsens centrala betydelse. Om det funnits ett försvarsverk tidigare i trä vet vi inte. I fornminnesregistret kategoriseras den som en stenhusruin och storleken anges till 27 gånger 12 meter. Höjden på de kallmurade kalkstensväggar är en halv till två meter.
Troligen omkring 1200-talets mitt byggde man ny prästgård, den gamla som sannolikt var av trä var förmodligen utsliten.
Kyrkans äldsta del är det romanska långhuset i rundbågestil från första hälften av 1200-talet. Kyrkan byggdes av cisterciensermunkar, och tanken var att kyrkan skulle ha blivit ännu större. Troligt är att kyrkan har samband med Sankt Olofskulten och att kyrkan var avsedd för passerande pilgrimer.
Kyrkans enda kalkmålningar sitter på den igenmurade tornbågen. Kyrkans triumfkrucifix lär vara Nordens största.
Det långa altarskåpet tillverkades i Lübeck under 1400-talets förra hälft.
Dopfunten av grå kalksten är tillverkad omkring år 1200 av stenmästaren Sighraf.
Lau kyrka, Gotland
Lau Church (Swedish: Lau kyrka) is a medieval Lutheran church on the Swedish island of Gotland, in the Diocese of Visby.
The church of Lau dates from the early 13th century, but was possibly pre-dated by a Romanesque church on the same site. Just south of the church are also the remains of a defensive tower, dating from the 12th century and later converted into a rectory (since destroyed). Far earlier, the area around the present-day church seems to have been a place of importance as pre-Christian grave fields, several centuries older than the church, have been found both north and south of the church.
The oldest part of the church is the unusually large nave, dating from the early 13th century and Romanesque in style. The likewise grand choir dates from around 1300, and possibly more specifically from before 1288 when a short civil war on the island may have disrupted building plans. The church is one of the largest (during the 13th century the largest[1]) country churches on Gotland, situated in a relatively small parish. Scholars speculate as to why such a large church was built at the site. Some believe that the unusual size and grandeur of the church was an effect of the church being situated near the coast, close by a good natural harbour, and the parish may have benefited economically from foreign trade. Another theory is that it may have served as a church for pilgrims. Most probably however, the church may have drawn crowds as one of a few churches outside Visby where the island's Dominican friars used to preach for a crusade against Courland, Livonia and Prussia. It is known through several preserved papal letters that the popular Dominicans were explicitly asked to preach for crusades not only in Visby but also on certain places in the countryside, and scholars have concluded that Lau Church was probably one of these sites.
No major alterations have been made to the church since the Middle Ages. A thorough renovation of the church was carried out in 1958-1960.
As mentioned, the church is one of the largest medieval country churches on Gotland. It has five external portals, the most of any country church on the island. Especially the Romanesque portals of the nave are noteworthy, richly sculpted and unusually large. The church lacks a tower; it can be deducted from the way the west end of the church is built that plans to build one existed but for one reason or another it was never executed.
The interior is dominated by the high vaulted ceiling, carried by large columns with sculpted bases and capitals. On the western wall are frescoes from 1520, depicting the Last Judgement. A few remains of the original painted glass windows remain.
The church has some notable furnishings. The altarpiece, depicting the Coronation of the Virgin, is from the beginning of the 15th century but later (18th century) re-painted. The triumphal cross of the church is one of the largest in the Nordic countries, dating from the mid-13th century. The baptismal font is a work by the little-known Romanesque master sculptor Master Sigraf.
________________________________________
Lau kyrka är Gotlands största landsortskyrka. Den ligger i Lau och tillhör När-Lau församling i Visby stift.
Mest känd är den kanske för sin unika efterklang på 12 sekunder. Musikstycken har blivit specialkomponerade för att utnyttja denna efterklang i kombination med själva rummet, och kan alltså enbart uppföras i Lau kyrka. Denna efterklang har dock blivit aningen, aningen kortare då stolarna i kyrkan bytts ut till bänkrader. Varje år uppförs här bland annat kompositören Gunnar Buchts specialskrivna Musik för Lau av GotlandsMusikens symfoniska blåsorkester.
2011 byggdes en ny orgel med 12 stämmor, två manualer och pedal av orgelbyggare Tomas Svenske AB
På 1280-talet byggdes kyrkan ut med hjälp av de stora inkomster man fick genom handel med andra länder. 1805 putsades kyrkan om utvändigt och 1807 invändigt. Svarta dekorationer målades på alla kanter i valv, på pelare och vid fönsternischerna. Kyrkan fick nytt trägolv.
1958-60 gjordes den mest genomgripande förändringen av Lau kyrka som någon Gotlandskyrka genomgått på 1900-talet efter plan av arkitekt Åke Porne. Kyrkan hade då tagit stor skada av det läckande taket, något som varit problem under alla århundraden. Redan på 1600-talet finns uppgifter om att det utgick rikskollekt till Lau kyrkas tak och man fick även senare hjälp. Nu lades koppartak på kyrkan som skulle hålla tätt länge. En ny lite mindre takryttare kläddes också den med kopparplåt, något som ingen annan gotländsk kyrka har. Västgavelns övre del, som aldrig blev klar på medeltiden, murades nu upp i nock och kyrkans ojämna väggar putsades med betong.
Bredvid kyrkan ligger Kastalbacken. Här finns en stenhusruin som sannolikt tidigare varit ett försvarstorn, en så kallad kastal. Idag finns bara nedersta våningens två rum kvar, varav ett har delar av valvet i behåll. Tornet byggdes på 1100-talet till bygdens försvar, vilket visar på platsens centrala betydelse. Om det funnits ett försvarsverk tidigare i trä vet vi inte. I fornminnesregistret kategoriseras den som en stenhusruin och storleken anges till 27 gånger 12 meter. Höjden på de kallmurade kalkstensväggar är en halv till två meter.
Troligen omkring 1200-talets mitt byggde man ny prästgård, den gamla som sannolikt var av trä var förmodligen utsliten.
Kyrkans äldsta del är det romanska långhuset i rundbågestil från första hälften av 1200-talet. Kyrkan byggdes av cisterciensermunkar, och tanken var att kyrkan skulle ha blivit ännu större. Troligt är att kyrkan har samband med Sankt Olofskulten och att kyrkan var avsedd för passerande pilgrimer.
Kyrkans enda kalkmålningar sitter på den igenmurade tornbågen. Kyrkans triumfkrucifix lär vara Nordens största.
Det långa altarskåpet tillverkades i Lübeck under 1400-talets förra hälft.
Dopfunten av grå kalksten är tillverkad omkring år 1200 av stenmästaren Sighraf.